Hur är de handikappades situation?
Och till den sista frågeställningen:
Hur är de handikappades situation?
Vi träffade några familjer med handikappade medlemmar. En av dem är en liten kille, Foom, som går på en skola för "special kids", dvs för barn som har någon form av handikapp. Annika berättade att här finns få barn från slummen, de flesta barn kommer från rika familjer. Men Foom är från slummen och har Annika hjälpt till så att han kan gå på denna fina skola. Det är en jättesöt och glad liten kille, som snart ska fylla 6 år. Han har mycket spasmer och kan inte gå, men är klar i huvudet och kan prata. När vi var där blev han väldigt glad över att prata med Annika, de pratade om allt möjligt från pizza till Musse Pigg.
Fooms familj har det väldigt svårt. Hans mamma måste vara med honom varje timme på dygnet, även när han är på skolan, och kan därför inte jobba. Pappan hjälper inte till så mycket och farmodern som brukade avlasta mamman, gick bort nyligen. Om situationen inte blir bättre, funderar mamman på att skicka iväg pojken till mormor, så att hon får tid för att arbeta. Men det betyder att Foom inte kan gå på denna skola för "special kids", och därmed stoppas hans positiva utveckling.
Men denne lille pojke får ändå hjälp med ekonomin. Efter hans första år på skolan får han gå där gratis, och mycket av extrakostnaderna hjälper Annika till med. Ett exempel är utgifterna för hans simlektioner. Foom älskar verkligen att simma. Man får ett bidrag från staten på 500 Bath/månad (ca 120 SEK) om man är registrerad handikappad. För att kunna bli registrerad måste man besöka ett sjukhus eller läkare. Men det är inte alla som vill ta emot denna hjälp från staten. I denna familj är det en fråga om skam om man registrerar en person som handikappad. De menar att nu är det bestämt att Foom aldrig kan bli frisk för att han är registerad, och den "stämpeln" går aldrig bort.
Det var till honom som vi gav några av våra gåvor - skorna från Team Sportia, lakan, handdukar och pengar. Hans handikapp sliter ut hans skor, eftersom han går snett. Bilden nedanför visar en glad Sunvieng med nya skor:
Vi besökte också en familj som består av mamma, dotter och två systersöner (tror vi). Dottern heter Fon, är 18 år gammal och har varit sjuk sedan hon föddes. Fon har ett eget rum och en spjälsäng som hon sover i. Hon kan inte prata eller gå och mamman låter henne sova i en sådan säng för hon är rädd att hon annars ska trilla ur. Övriga i familjen hade endast en madrass som möbel (alltså inte ens en säng). Tragiskt nog finns nästan inget hopp om förbättring för Fons välmående. Fon kommer nog aldrig att kunna prata eller gå och hon behöver syrgas för att få hjälp med andningen. Hon kommer såklart heller aldrig kunna få in pengar till familjens lilla ekonomi.
Bilderna nedanför visar när vi jobbar på för fullt med Annikas projekt.
Jag hjälper till att skaffa faddrar eller sponsorer...så alla dessa familjer har eller har haft hjälp på olika sätt. Utan den hjälpen skulle de haft det betydligt sämre...
